Sandra Johnston (IE/GB)
Francis Fay (IE)
Healing Paths
7 - 30 Augusti 2020
Curator: Maria Norrman (SWE)
EN
For the exhibition Healing Paths at Galleri CC, Maria Norrman has invited two performance-based artists, Sandra Johnston from Northern Ireland and Francis Fay from the Republic of Ireland. Their work deals with the modern history of Ireland in a personal way.
Norrman has visited Ireland twice, and became acquainted with the work of Johnston and Fay. She saw how their work could intersect and reflect upon the state of the island, its brutal history, its mystical side and its future.
A brief summary of Irish history starting from 1916:
Ireland was proclaimed independent from England in 1916, which was followed by a Civil War on the island. Northern Ireland stayed within British rule. The 1920s and 30s saw the Republic of Ireland try to establish its image - through songs, folklore, an image of the mythic Ireland of a pre-Christian past.
The conflict, known as The Troubles, started in Northern Ireland in the 60s, making the province a Police state with checkpoints and hard borders towards the rest of the island. Violence escalated between the police, British army and sectarian paramilitary forces identified as coming from either protestant or catholic communities. A ceasefire and truce were declared in 1998.
Sandra Johnston - In her performance presented as two video loops named That Apart (made in collaboration with Scottish moving image artist Richard Ashrowan), Johnston is using items linked to the conflict known as The Troubles, such as British army military boots and drumsticks from a military marching band. This is used along with everyday objects like: plates, human hair, an envelope and dish cloths. Johnston also interacts with heavy concrete building blocks synonymous in Belfast for their use in urban rioting.
The direct brutality of actions such as boots slammed against the wall is put into relation with more subtle movements, yet all the interactions with objects carry a sense of unease. The repetition and ritualistic feeling of the movements and sounds produced create a tension of retraumatization, where both the objects and the body perpetuate latent gestures of memory.
The wooden structure in the gallery which contains the two videos forming That Apart, is a partial reconstructed of the types of ‘security corridors’ used in Northern Ireland to control the movements of citizen in public space, which was a recurring feature of life in Northern Ireland during The Troubles.
In contrast to That Apart, the silent 16mm to video loop Folding In (made in collaboration with Richard Ashrowan), shows Johnston interacting with nature, touching it gently, examining it, by for example slowly caressing a tree which is wrapped with grass and weeds. She also touches parts of her face in a tactile way adjusting it gently in response to changes in the sunlight. These movements reacting simply to nature in a restorative environment signal a desire to seek self-healing through gesture.
In the text work Wait It Out Johnston describes the everyday violence and tensions experienced during The Troubles from a personal viewpoint. The Troubles made Johnston’s generation into, in her own words, ‘a generation of escapologists’, as her own strategy of coping was to get out of Northern Ireland and wait it out.
Sandra Johnston is a visual artist from Northern Ireland working internationally since 1992 in the areas of performance, video installation, drawing and writing. The performance actions are improvisational and sparse in nature, developed through intimate explorations of specific contexts, materials and gestures. Each work is an imperfect attempt to search for fluidity and clarity in the present moment. Johnston frequently works collaboratively and has been involved long-term in the development of artist-led performance networks. She has held several teaching and research posts including an AHRC Research Fellowship (2002-2005) at the Ulster University, Belfast, investigating issues of ‘trauma of place’. In 2007 she was the ‘Ré Soupault’ Guest Professorship at the Bauhaus University, Weimar and currently she teaches at Northumbria University, UK. In 2013, she published, Beyond Reasonable Doubt: An Investigation into Concepts of Doubt, Risk and Testimony Explored Through Consideration of Performance Art Processes in Relation to Systems of Legal Justice (LIT, Germany).
Francis Fay - In the 4 hour durational performance The Singing Flame, documented on video, Francis Fay stands undressed except for underwear, balancing a lit candle on his head and two lit candles in his hands from his outstretched arms. The song When Irish Eyes Are Smiling is played on repeat throughout the performance. The song is of American origin and from the 1910s. It presents a romantiziced image of Ireland.
The performance contains balance, repetition and endurance. Its ritualistic, timeless, and simultaneously also out of time. A lit candle can be seen as marking someones absence, either someone who’s departed or someone who’s left their homeland never to return. At the end of the performance, Fay lifts the candle and pours the wax on his back.
Francis Fay is an Irish artist based in Dublin. He is interested in the disconnect between persona and true self. His focus is on the relationship between body/mind in time and space. The artist explores ‘that’ which is unchanging and constant. Fay interrogates appearance, veneers, and the investment by an individual, the state, and society in utopias. His performances often include gesture, sound, mirrors and masks which he believes help question and queer assumptions. He hopes to expose the apparent flaws in the notion of the ideal, focusing instead on that which connects mind, body and soul. Through performance, ritual and humour the artist expresses new ways of being.
Fay holds an MFA | Art in the Digital World, NCAD; BA Fine Art, DIT; BTEC National Diploma in Performing Arts from Leeds. He is a founding member and co-curator of Livestock Performance Platform– a bi-monthly live art event. Fay is a studio member of MART Dublin, and is a team member of Project Arts Centre. He has collaborated with the award winning theatre company Brokentalkers as both Stage Manager and Scenographer.
http://francisfay.blogspot.com/
http://www.francisfay.com
Maria Norrman is an artist, curator, creator and drag performer based in Malmö, Sweden. She mainly works with video and photography, in combination with performance and costume making. The works explore the meeting between hers and other peoples fantasies and topics such as war history, gender and sexuality. Norrman was born in 1987 and received her MFA from Malmö Art Academy in 2013. In 2019 she received a two year work grant from the Swedish Arts Grants Committee.
www.marianorrman.net
SE
Maria Norrman har bjudit in två performancebaserade konstnärer, Sandra Johnston från Nordirland och Francis Fay från Irland till utställningen Healing Paths på Galleri CC. Deras konst bearbetar Irlands moderna historia från ett personligt perspektiv.
Norrman har besökt Irland två gånger och bekantade sig där med Johnston och Fays konst. Hon såg hur deras arbeten kunde visas tillsammans och reflektera öns tillstånd, dess brutala historia, dess mystiska sida och dess framtid.
En kortfattad summering av Irlands historia, från och med år 1916:
Irland deklarerades självständigt från England 1916, och därefter följde ett inbördeskrig. Nordirland blev kvar under brittiskt styre. Under 20 och 30-talet försökte republiken Irland bygga upp bilden av nationen - genom sånger, folklore och den mytiska bilden av Irland från för-kristen tid.
Konflikten som är känd som The Troubles startade i Nordirland på 60-talet, vilket gjorde provinsen till en polisstat med checkpoints och hårda gränser mot resten av ön. Våld eskalerade mellan polisen, brittiska armén och paramilitärer från antingen protestantiska eller katolska grupper. Eldupphör och vapenvila deklarerades 1998.
Sandra Johnston - I performanceverken That Apart (gjorda i samarbete med skotska konstnären och filmaren Richard Ashrowan) använder Johnston föremål som är kopplade till konflikten känd som The Troubles, t.ex engelska armékängor och trumpinnar från en militärmusikkår. Dessa används tillsammans med vardagsföremål som tallrikar, människohår, ett kuvert och disktrasor. Johnston interagerar också med ett tungt betongblock som i Belfast är kopplat till dess användning i gatuuppror.
Den direkta brutaliteten i gester så som kängor som dräms mot en vägg sätts i relation till mer subtila rörelser, men alla aktioner med objekten bär på en känsla av obehag. Repetitionen och det rituella i rörelserna och ljuden producerar en känsla av avtraumatisering, både objekten och kroppen minns gesterna.
I galleriets första rum finns en installation av trä som innehåller videorna That Apart. Den föreställer en delvis återskapad “säkerhetskorridor” som användes i Nordirland för att kontrollera människors rörelsemönster i offentligheten, vilket var en återkommande del av livet i Nordirland underThe Troubles.
Som kontrast till That Apartvisas den ljudlösa videoloopen Folding In(gjord i samarbete med Richard Ashrowan) där Johnston interagerar med natur, rör den varsamt, undersöker den genom att t.ex långsamt smeka ett träd som är insvept med växtlighet och gräs. Hon rör också delar av sitt ansikte på ett taktilt sätt, ändrar gest försiktigt i relation till solljuset. Dessa rörelser som helt enkelt reagerar på naturen i en återställande miljö signalerar en önskan att helas genom gester.
I textverket Wait It Outbeskriver Johnston det vardagliga våld och de spänningar hon upplevde under The Troubles. Konflikten gjorde hennes generation till en, med hennes egna ord en “generation av utbrytarkonstnärer,” eftersom hennes egen strategi att hantera situationen var att flytta från Nordirland och vänta ut konflikten.
Sandra Johnston är en konstnär från Nordirland som arbetat internationellt sedan 1992 inom områden som performance, videoinstallation, teckning och text. Performanceaktionerna är improviserade och sparsmakade, och utvecklas genom intima utforskningar av specifika sammanhang, material och gester. Varje verk är ett ofullkomligt försök att söka efter ett flytande tillstånd och klarhet i nuet.
Johnston arbetar ofta i samarbeten och har varit långsiktigt involverad i utvecklingen av konstnärsledda performance-nätverk. Hon har haft flera undervisnings- och forskninguppdrag inklusive ett AHRC Research Fellowship (2002-2005) vid Ulster University, Belfast, där hon undersöker frågor kring "trauma of place". 2007 var hon "Ré Soupault" - gästprofessor vid Bauhaus University, Weimar och för närvarande undervisar hon vid Northumbria University, Storbritannien. 2013 publicerade hon, Beyond Reasonable Doubt: An Investigation into Concepts of Doubt, Risk and Testimony Explored Through Consideration of Performance Art Processes in Relation to Systems of Legal Justice (LIT, Tyskland).
Francis Fay - I den fyra timmar långa pågående performancen The Singing Flame, dokumenterad på video, står Francis Fay avklädd förutom underbyxor, balanserande ett tänt ljus på sitt huvud och armarna utsträckta med ett ljus i vardera hand. Sången When Irish Eyes Are Smiling spelas oavbrutet genom performancen. Sången är amerikansk och skrevs på 1910-talet. Den representerar en romantiserad bild av Irland.
Performancen innehåller balans, repetition och uthållighet. Den är rituell, tidlös och samtidigt utanför tid och rum. Ett tänt ljud kan ses som markerande någons frånvaro, antingen någon som har avlidit eller någon som lämnat sitt hemland för att aldrig återvända. I performancens slut lyfter Fay ljuset från sitt huvud och häller vaxet nedför sin rygg.
Francis Fay är en irländsk konstnär baserad i Dublin. Han är intresserad av skillnaden mellan persona och verkligt jag. Hans fokus är på förhållandet mellan kropp / själ i tid och rum. Konstnären utforskar 'det' som är oföränderligt och konstant. Fay undersöker utseende, yta och individens, statens och samhällets investeringar i utopier.
Hans föreställningar inkluderar ofta gester, ljud, speglar och masker som han tänker hjälper med att ifrågasätta och queerläsa förutsättningar. Han hoppas kunna avslöja de uppenbara bristerna i idén om idealet och istället fokusera på det som förbinder sinnet, kroppen och själen. Genom performance, ritual och humor uttrycker konstnären nya sätt att vara.
Fay har en MFA | Art in the Digital World, NCAD; BA Fine Art, DIT; BTEC National Diploma in Performing Arts från Leeds. Han är medgrundare och co-curator för Livestock Performance Platform - ett två månaders livekonstevenemang. Fay är studiomedlem i MART Dublin och är teammedlem på Project Arts Center, Dublin. Han har samarbetat med den prisbelönta teatergruppen Brokentalkers, som scenansvarig och scenograf.
http://francisfay.blogspot.com/
http://www.francisfay.com
Maria Norrman är konstnär, curator, kreatör och dragartist baserad i Malmö, Sverige. Hon arbetar främst med video och foto, i kombination med performance och kostymtillverkning. Verken utforskar mötet mellan hennes och andra människors fantasier och ämnen som krigshistoria, kön och sexualitet. Norrman föddes 1987 och tog sin MFA från Malmö Art Academy 2013. År 2019 fick hon ett tvåårigt arbetsbidrag från Konstnärsnämnden.
www.marianorrman.net